Har börjat lägga upp lite demos på last.fm. Inget märkvärdigt än så länge. Behöver dock nog mastra om dem då de blev fruktansvärt brusiga.
Uppdatering 1: “Cue 1″ som jag skrev igår kväll är nu remixad. “Alone” är ett sju år gammalt bakgrundspår som jag räddade från min digitalporta.
Uppdatering 2: Förresten så har även C:son & D:son en sparsmakad sida på last.fm. Än så länge enbart befolkad av ett ensamt demo från 2001. Förhoppningsvis drar nyproduktionen igång inom en snar framtid.
Lyssnar mig nu igenom Shocking Blues diskografi (1969-1974) i kronologisk ordning med ett enda stort leende på läpparna. Rock är så enkelt när det görs rätt. Sitar – check! Cowbell – check! Mariska Veres – check!
Just nu spinner Zeigeist The Jade Motel för fullt i det Dahnielsonska hemmet. Favoritspår för tillfället är “The Lake”.
Idag snurrar golvfläkten ikapp med Lucky Soul-plattan The Great Unwanted i det Dahnielsonska hemmet.
Fick en sådan enorm lust att beställa ett gäng flöjter efter att ha sett följande infomercial av Erik the Flute Maker. Har hittills stillat mitt begär med att ta fram och försöka drilla lite på min gamla tvärflöjt (men av någon anledning har jag ännu inte haft tålamod att lära mig Böhm-fingringen ordentligt).
Från forumet på NorthernSounds.com:
Based on his name, he sounds like a dealer for the mob.
U: I’m looking for the flute-maker. I need a flute
E: I can gedda good one I can fix you up with. Small, discrete, splits into 3 pieces for easy concealment…
U: How does it fire?
E: Sideways. Great for hiding out even in exposed solo passages.
U: How soon?
E: If you want it clean, 3 weeks.
U: How much?
E: Makea me an offer I can’t refuse…
Just nu spelas The Bastard Fairies album Memento Mori i det Dahnielsonska hemmet.
Förra helgen började Kirk Hunter släppa sina orkesterbibliotek som nedladdningsbara moduler. Kirks bibliotek, och då främst hans stråkar, är kända och mycket omtyckta för sitt varma känslofyllda Hollywood-ljud och spelbarhet direkt ur lådan.
Efter en förfrågan på ett forum improviserade jag följande Max Steiner inspirerade romantiska tema direkt på keyboardet, med en enda kombinerad legato-artikulation från Concert Strings och utan att pilla med någon MIDI-data i efterhand (vilket torde vara uppenbart), som exempel på vad man med lätthet kan åstadkomma: