När jag ägnade mig åt lite efterforskningar stötte jag på det här fotot av Peg Entwistle och slogs av hur modernt det verkade – och sexigt. Det skulle faktiskt lika gärna kunna vara en bild på Kirsten Dunst från Vanity Fair. Men nu råkar bilden vara tagen kring 1930 och skådespelerskan på bilden skulle främst bli ihågkommen för att hon tog sitt liv genom att hoppa från Hollywoodland-skylten.
November 28, 2006 – 22:23
Hösten 1999 producerade Henrik Carlsson och Fredrik Johansson en betraktelse, Sista minuten, inför det stundande millennieskiftet som nu finns tillgänglig på Google Video. Filmen innehåller intervjuer med bland andra Peter Wahlbeck, ståuppkomiker, Jan Hænel, informationschef brandförsvaret och Lars Lukas Erik Ellemar, tillförordnad riksdrots.
Läs hela artikeln
November 13, 2006 – 11:42
I går läste jag igenom en intervju med Aaron Sorkin och fann följande mycket Hitchcockianska inställning som jag inte kan annat än instämma i:
SORKIN: When you say character development, I don’t know what you mean. I feel like you’re talking about, do I grow their hair longer?
ON WRITING: I guess in terms of how well you have to know them. For instance, when you do a movie or a play, do you have to now those guys inside out to be able to write about them?
SORKIN: There is no inside out. You have to remember that the properties of characters and the properties of people are two entirely different things. You and I both had experiences when we were six years old that are still somehow affecting us now. A character like Bartlet, or Josh, Toby or Sam in The West Wing was never six years old. They were born at the age that they were in the pilot. They were never six years old, unless I am telling a story that involves something that happened to them when they were six. Now they’re six years old. But people who talk about, ”I want to know what this character had for breakfast last week before I can play the scene,” I respect what they’re doing, I don’t understand it. The character didn’t have breakfast a week ago. Characters don’t have breakfast — people do.
(On Writing, februari 2003, vol. 18, WGA East.)
I april 1999 började jag skriva på en bok med titeln ”Moving Picture, Motion Control” som systematiskt försökte sammanställa och redogöra för all kunskap jag lyckats samla in rörande ämnet. En bok som av olika anledningar aldrig blev färdigskriven.
Trots det har jag nu börja publicera utkastet i fyra delar, precis som det en gång i tiden var skrivet, på min engelska blogg.
Läs hela artikeln
Eating in public påpekar att jag mycket riktigt blandade ihop d-bio med e-bio. Jag hade faktiskt ingen aning om eller åtminstone förträngt skillnaden. Men var jag står i frågan sedan åratal tillbaka när det gäller visningsteknik borde framgå med all tydlighet i den här tråden på dvdforum.nu.
Läs hela artikeln
Nu handlar Astorias problem först och främst om Astorias problem. Men ska man se det hela i ett större perspektiv ingår biografnedläggningarna i en ofrånkomlig strukturrationalisering.
Läs hela artikeln
Terry Gilliam demonstrerar utanför Comedy Central vad det innebär att hålla sig utanför det moderna studiosystemet i Hollywood. Defamer kommenterar att ”he [...] performed a valuable service to young filmmakers by demonstrating the regrettable costs of getting mixed up with the Weinsteins”.
Mer hos Comedy Central Insider.