Lortens århundrade: Uppsatsbloggen, del 2

Det här är den första officiella uppsatsskrivarveckan för mig. Även om jag tjuvstartade en tid tillbaka så har de senaste veckorna varit fullmatade med föreläsningar och obligatoriska seminarier, varför det är först nu jag kunnat sätta igång på riktigt allvar. Den här första veckan tänker jag dock främst ägna åt att noggrant gå igenom tidigare forskning. Så att jag snart som möjligt får den första delen av uppsatsen avklarad för att sedan kunna kasta mig ut i empirin.

Ämnet som jag valt att undersöka är den vetenskapliga debatten under 1700-talet om huruvida det var nödvändigt att bada. Särskilt som nyttan av bad tydligen ska ha varit en kontroversiell fråga.

För 1700-talet har kallats ”lortens århundrade”, då man valde att pudra över istället för att tvätta. Hållande av badstuga i Sverige ska enligt uppgift ha förbjudits 1725, även om badarna ska ha varit ett utdöende skrå redan vid 1700-talet början vilka klagade på att städernas invånare allt mer sällan begagnade deras inrättningar. Och familjer ur det högre ståndet som tidigare byggt finare privata badrum ska ha låtit dem förfalla. Att århundradet utgjorde ett avbrott mot den tidigare badkulturen och att det var först under 1800-talet som badandet åter satte igång.

Frågan är dock om den gängse bilden av detta ”lortens århundrade” är korrekt?

Det är alltså frågan som jag bestämt mig för att besvara — med början i den vetenskapliga debatten.

Publicerat i Allmänt | Taggat , , | Stängt för kommentarer

Viska i hennes öra

Jag skulle kyssa din kropp:

Dina läppar röda,
Din ljusa kind,
Din nackes bukt;

Bestiga din mjuka höjd,
Kyssa dess krön
Och vila ut vid dess fot;

Vada ut i din våtmark,
Öppna en mussla
Och finna dess pärla;

Känna marken under mig skälva;
Först då har jag funnit en skatt.

Publicerat i Allmänt | Taggat | Stängt för kommentarer

Bad och bot: Uppsatsbloggen, del 1

I veckan var jag på min första handledning för B-uppsatsen jag kommer att skriva under hösten. Tanken är att jag ska skriva om badande och genomföra en undersökning utifrån ett medicin- och hygienhistorisk perspektiv. Det känns rätt skönt att börja forska i ett ämne som jag redan är någorlunda inläst på eller åtminstone orienterad i. Trots att det till en början varit svårt att gå från en ren deskriptiv förståelse till en mer analytisk och börja formulera frågeställningar.

Just nu sitter jag och försöker knåpa ihop en PM med preliminära frågeställningar och förslag till metod och källmaterial. Nu blir den kanske något mer omfattande än vanligt då jag valt att ge en bakgrund och sätta in mina frågeställningar i ett större sammanhang. Jag försöker också redovisa för olika ingångar och möjliga frågeställningar som kan tänkas finnas rörande ämnet; vilka faller inom alla möjliga ämnesområden inom historiavetenskapen som skulle räcka till flera uppsatser många år framåt i tiden.

Mitt sätt att angripa ämnet ”bad” har varit att utgå från ett antal aspekter: Hygien, anledningen till att de flesta badar eller duschar idag, även om synen på badandet som hygienisk nödvändighet varierat genom tiderna; Medicin, vatten och badande som helande kur; Nöje, badande som rent nöje och del i ett socialt umgänge och identitet; Motion, framförallt simning som motion och sport.

Även om jag kommer att ha anledning att återvända till de övriga aspekterna här på bloggen så är det alltså de två förstnämnda som är aktuella för mitt nuvarande arbete. I min undersökning kommer jag troligtvis välja att gå igenom Kungliga Vetenskapaakademiens Handlingar och undersöka den vetenskapliga diskursen under 1700-talet rörande hygien, badande och vattenkurer. Mina två alternativ blir då att antingen undersöka vad som publicerades vetenskapligt rörande vattenkurer, eller att undersöka vilken debatt som fungerade som förspel till de hygienska insatser som gjordes under det tidiga 1800-talet mot bland annat spridningen av kolera. Eftersom det är så pass tidigt vill jag inte begränsa mig mer utan se var källmaterialet tar mig.

Utöver KVA:s publikation så skulle det även vara intressant att ta en titt på vad som sades i Svenska Läkaresällskapet Hygiea från 1839 och framåt samt i Carl Curmans och andra liknande skrifter mot slutet av 1800-talet. Naturligtvis så skulle det vara en allt för stor uppgift att täcka in hela perioden, att enbart gå igenom KVA:s Handlingar är redan nästan på gränsen för en B-uppsats.

Till saken hör att det uppenbarligen inte skrivits så våldsamt mycket i ämnet jag valt. Nu har jag ännu inte gjort någon ordentlig genomkamning av litteraturen, men det första intrycket jag fått är att de flesta refererar till Matts Bergmarks populärvetenskapliga översikt Bad och bot och de artiklar som publicerades i Nordiska museets årsbok Fataburen 1970. Men då har jag varken gått igenom eventuella uppsatser publicerade i akademiska tidskrifter eller någon utländsk litteratur. Det senaste på svenska som snuddar vid ämnet är Elisabeth Manséns Ett paradis på jorden om den svenska kurortskulturen.

Bristen på litteratur kommer att göra inläsningen förhållandevis enkel och hålla beskrivningen av forskningsläget kort. Samtidigt innebär det ett problem då jag än så länge inte fått något större stöd i litteraturen till att formulera intressanta frågeställningar. Även om dessa brister till viss del också lockat mig.

Publicerat i Allmänt | Taggat , , | Stängt för kommentarer

Varför kan jag inte släppa dig fri?

Varför kan jag inte släppa dig fri
från mina tankars fästning,
mitt hjärtas kammare
och kranka känslors bryderi;

Enda önskan som jag när:
din blick, en nick,
ett jakande, bejakande
min främsta längtan är.

Publicerat i Allmänt | Taggat | Stängt för kommentarer

Tar Lipton-anställda kafferast?

Hade nyligen en Lennie Norman-upplevelse. Skulle köpa en fralla och kaffe, så jag tog min fralla och bad om en vanlig kaffe.

”Vad för kaffe?”, undrade kassörskan.

”Vanligt kaffe”, svarade jag.

”Men vad för kaffe?”, frågade hon igen.

”Helt vanligt kaffe!”, upprepade jag i hopp om att omedelbart få det bruna guld min kropp avkrävde mig.

”Ja, men en liten, mellan eller stor?”

Valmöjligheterna eskalerade samtalet till en punkt i mitt sinne där kommunikationen bröt ned. Trots kassörskans förvissning om viljan, som i sig är fri, var denna företeelse nu bunden av det kausala i sitt väsen: Min önskan om att få kaffe.

”EN VANLIG KAFFE!”, upprepade jag i övertygelsen om att jag inte krävde något utöver det vanliga.

”Ok. En liten alltså?”

”Mmm…”

Publicerat i Höftat | Taggat , | Stängt för kommentarer

En lättings försvarstal

Jag har inte begagnat detta utrymme på länge, vilket jag nyligen också fått en knäpp på näsan för. Försiktigt urskuldade jag mig att jag tänkt skriva men prioriterat sjösättningen av min nya formgivning. Även om vi alla vet att den redan låtit vänta på sig länge.

För det är mycket som händer i mitt liv just nu. Efter att avslutat vårterminen med en strålande muntlig tentamen i historia inledde jag sommaren med en kurs i historisk arkeologi. Efter en kortare semester hemma hos min mor i Alingsås avslutades sommaren med ytterligare en sommarkurs i historia. Tyvärr kom sista veckan på sommarkursen att överlappa både med första veckan på höstterminens fortsättningskurs i historia och nollningsperioden vid Linköpings universitet. Från att själv ha varit nolla i våras satt jag nu i nolleregeringen med epåletter på kavajen och basker på huvudet. Även om perioden byggde upp en hel del stress som först nu börjat släppa, så bjöd den på många trevligheter och nya bekantskaper.

Så äntligen har jag börjat läsa Historia 2. Det märks nu tydligt att man kommit upp på ett helt nytt plan då det kommer till tema och metod. Grundkursen må lyfta upp alla till samma kunskapsnivå, men är ändock i sin natur en glorifierad gymnasiekurs om än i mer detalj. Det är sant som en lärare lovade mig; att hålla ut och vänta tills det roliga börjar. Det roliga har nu börjat. Det är nu vi ska känna doften av arkivdamm. Det är nu vi börjar forska på riktigt. Även om B-uppsatsen endast utgör de första stapplande stegen genom empirin mot framtida C-uppsatser.

Här i ligger kanske också svaret på varför jag inte skrivit på länge. Jag har tagit sats för att kunna blogga min framtida forskning. Så länge jag inte tänder röda varningslampor i Urkund genom att plagiera mig själv vill säga.

Publicerat i Allmänt | Taggat | Stängt för kommentarer

SJ vägrar

Att ta sig mellan Alingsås och Tranås är för det mesta inte särskilt krångligt om man tar rutten Alingsås-Nässjö-Tranås på lite mer än tre timmar. Sedan finns det andra förstås:

Publicerat i Höftat | Taggat , | Stängt för kommentarer

Héloïse och Carlsson

Alla som har något form av intresse för medeltiden känner förhoppningsvis till Abelard och Héloïse. Så när jag läste Ingemar Carlssons bok På lögnens väg (1999, s. 38) om historiska bedrägerier och dokumentförfalskningar stötte jag på följande bildtext som satte myror i skallen på mig. Vad menar egentligen författaren?

Bildtext: Det nedre brevet var unikt: även en litterär figur, Heloise, kunde skriva äkta kärleksbrev till sin Abelard, båda annars hemmahörande i medeltidens romanvärld.

Visst, brevet ifråga är en ypperligt fräck förfalskning av Vrain-Denis Lucas. Skrivet på franska, ett språk som endast en minoritet av Frankrikes befolkning använde fram till revolutionen, men så skrev alla på franska i Lucas förfalskningar; från Julius Caesar till Muhammed.

Det sorgliga är att Ingemar Carlsson tydligen försöker göra en poäng av att Lucas försökt lura på folk ett brev skrivet av en litterär figur, uppenbarligen ovetande om att Héloïse faktiskt är en historisk person av kött och blod.

Vem är det som försöker lura vem?

Publicerat i Besserwisser | Taggat , | Stängt för kommentarer

Lite herbefilia

Publicerat i Allmänt | Taggat , | Stängt för kommentarer

Kvarlevor från ett mordförsök

Satt och läste lite i Ingemar Carlssons bok På lögnens väg (1999) i går och stötte på följande exempel.

Ankarströms pistoler och dolk samt ett notpapper.

Pistolerna som Ankarström använde vid mordförsöket på Gustav III och en kopia på det notpapper varpå kapellmästaren satte ett märke när han hörde skotten. Bild och bildtext från Den Svenska Historien del 10 (s.212). Pistolerna och notarket har även ställts ut under den stora historiska utställningen med samma namn som bokverket i början av 90-talet på Statens Historiska Museum och Nordiska Museet.

Det enda problemet är att notarket är en förfalskning utförd av Sveriges främste förfalskare Carl Gustaf Mauritz Samuelson (1807–1872) någon gång under 1800-talet.

Läs mer »

Publicerat i Besserwisser | Taggat , | Stängt för kommentarer