Lortens århundrade: Uppsatsbloggen, del 2

Det här är den första officiella uppsatsskrivarveckan för mig. Även om jag tjuvstartade en tid tillbaka så har de senaste veckorna varit fullmatade med föreläsningar och obligatoriska seminarier, varför det är först nu jag kunnat sätta igång på riktigt allvar. Den här första veckan tänker jag dock främst ägna åt att noggrant gå igenom tidigare forskning. Så att jag snart som möjligt får den första delen av uppsatsen avklarad för att sedan kunna kasta mig ut i empirin.

Ämnet som jag valt att undersöka är den vetenskapliga debatten under 1700-talet om huruvida det var nödvändigt att bada. Särskilt som nyttan av bad tydligen ska ha varit en kontroversiell fråga.

För 1700-talet har kallats ”lortens århundrade”, då man valde att pudra över istället för att tvätta. Hållande av badstuga i Sverige ska enligt uppgift ha förbjudits 1725, även om badarna ska ha varit ett utdöende skrå redan vid 1700-talet början vilka klagade på att städernas invånare allt mer sällan begagnade deras inrättningar. Och familjer ur det högre ståndet som tidigare byggt finare privata badrum ska ha låtit dem förfalla. Att århundradet utgjorde ett avbrott mot den tidigare badkulturen och att det var först under 1800-talet som badandet åter satte igång.

Frågan är dock om den gängse bilden av detta ”lortens århundrade” är korrekt?

Det är alltså frågan som jag bestämt mig för att besvara — med början i den vetenskapliga debatten.

Detta inlägg är publicerat i Allmänt och taggat , , . Bokmärk permalänken. Både kommentarer och trackbackar är avstängda.