Bad och bot: Uppsatsbloggen, del 1

I veckan var jag på min första handledning för B-uppsatsen jag kommer att skriva under hösten. Tanken är att jag ska skriva om badande och genomföra en undersökning utifrån ett medicin- och hygienhistorisk perspektiv. Det känns rätt skönt att börja forska i ett ämne som jag redan är någorlunda inläst på eller åtminstone orienterad i. Trots att det till en början varit svårt att gå från en ren deskriptiv förståelse till en mer analytisk och börja formulera frågeställningar.

Just nu sitter jag och försöker knåpa ihop en PM med preliminära frågeställningar och förslag till metod och källmaterial. Nu blir den kanske något mer omfattande än vanligt då jag valt att ge en bakgrund och sätta in mina frågeställningar i ett större sammanhang. Jag försöker också redovisa för olika ingångar och möjliga frågeställningar som kan tänkas finnas rörande ämnet; vilka faller inom alla möjliga ämnesområden inom historiavetenskapen som skulle räcka till flera uppsatser många år framåt i tiden.

Mitt sätt att angripa ämnet ”bad” har varit att utgå från ett antal aspekter: Hygien, anledningen till att de flesta badar eller duschar idag, även om synen på badandet som hygienisk nödvändighet varierat genom tiderna; Medicin, vatten och badande som helande kur; Nöje, badande som rent nöje och del i ett socialt umgänge och identitet; Motion, framförallt simning som motion och sport.

Även om jag kommer att ha anledning att återvända till de övriga aspekterna här på bloggen så är det alltså de två förstnämnda som är aktuella för mitt nuvarande arbete. I min undersökning kommer jag troligtvis välja att gå igenom Kungliga Vetenskapaakademiens Handlingar och undersöka den vetenskapliga diskursen under 1700-talet rörande hygien, badande och vattenkurer. Mina två alternativ blir då att antingen undersöka vad som publicerades vetenskapligt rörande vattenkurer, eller att undersöka vilken debatt som fungerade som förspel till de hygienska insatser som gjordes under det tidiga 1800-talet mot bland annat spridningen av kolera. Eftersom det är så pass tidigt vill jag inte begränsa mig mer utan se var källmaterialet tar mig.

Utöver KVA:s publikation så skulle det även vara intressant att ta en titt på vad som sades i Svenska Läkaresällskapet Hygiea från 1839 och framåt samt i Carl Curmans och andra liknande skrifter mot slutet av 1800-talet. Naturligtvis så skulle det vara en allt för stor uppgift att täcka in hela perioden, att enbart gå igenom KVA:s Handlingar är redan nästan på gränsen för en B-uppsats.

Till saken hör att det uppenbarligen inte skrivits så våldsamt mycket i ämnet jag valt. Nu har jag ännu inte gjort någon ordentlig genomkamning av litteraturen, men det första intrycket jag fått är att de flesta refererar till Matts Bergmarks populärvetenskapliga översikt Bad och bot och de artiklar som publicerades i Nordiska museets årsbok Fataburen 1970. Men då har jag varken gått igenom eventuella uppsatser publicerade i akademiska tidskrifter eller någon utländsk litteratur. Det senaste på svenska som snuddar vid ämnet är Elisabeth Manséns Ett paradis på jorden om den svenska kurortskulturen.

Bristen på litteratur kommer att göra inläsningen förhållandevis enkel och hålla beskrivningen av forskningsläget kort. Samtidigt innebär det ett problem då jag än så länge inte fått något större stöd i litteraturen till att formulera intressanta frågeställningar. Även om dessa brister till viss del också lockat mig.

Detta inlägg är publicerat i Allmänt och taggat , , . Bokmärk permalänken. Både kommentarer och trackbackar är avstängda.

En Trackback

  • [...] här är den första officiella uppsatsskrivarveckan för mig. Även om jag tjuvstartade en tid tillbaka så har de senaste veckorna vari fullmatade med föreläsningar och obligatoriska [...]