Kvarlevor från ett mordförsök

Satt och läste lite i Ingemar Carlssons bok På lögnens väg (1999) i går och stötte på följande exempel.

Ankarströms pistoler och dolk samt ett notpapper.

Pistolerna som Ankarström använde vid mordförsöket på Gustav III och en kopia på det notpapper varpå kapellmästaren satte ett märke när han hörde skotten. Bild och bildtext från Den Svenska Historien del 10 (s.212). Pistolerna och notarket har även ställts ut under den stora historiska utställningen med samma namn som bokverket i början av 90-talet på Statens Historiska Museum och Nordiska Museet.

Det enda problemet är att notarket är en förfalskning utförd av Sveriges främste förfalskare Carl Gustaf Mauritz Samuelson (1807–1872) någon gång under 1800-talet.

Samuelson var antikhandlare och en stor samlare av autografer, det vill säga brev och dylikt, samt en notorisk förfalskare. Det överhängande problemet är att han hade ett stort kontaktnät och affärer med många privata arkiv och samlare under sin levnad, vilket gör att hans förfalskningar kan hittas lite var stans och gärna kryper in i historisk forskning om man inte är vaksam. Särskilt om det rör den gustavianska perioden som var hans favoritepok.

Notarket utger sig alltså för att vara en avskrift av det Kluth satte sin markering på. Vilket blivit populärt, spridits och sålts under 1790-talet. Huruvida spridning av sådana avskrifter överhuvud taget ägt rum eller om kapellmästaren någonsin gjorde en sådan markering till att börja med är osäkert.

Vad man vet existerar avskriften i två versioner som båda härstammar från Samuelson. På den första är markeringen gjord vid en takt ute i kanten, medan noterna redigerats om så att markeringen hamnar längre in och mer dramatiskt i centrum på den senare.

Detta inlägg är publicerat i Besserwisser och taggat , . Bokmärk permalänken. Både kommentarer och trackbackar är avstängda.