När Lewis Hamilton blev världsmästare i söndags visste jag att ordningen i världen var på väg att bli återställd. Efter att ha gått miste om titeln året dessförinnan med ett poäng var tiden inne för revansch. Efter att ha blivit motarbetad av FIA och “red car rule” var det nu dags att vinna. Även om det åter skulle behövas avgöras av ett endaste poäng. Och aldrig hade jag gissat att vi skulle få bevittna besvikelsen tårar från loppets vinnare på sin väg till prispallen.
Så inför valnatten den 4 november 2008 visste jag att sakernas tillstånd var på väg att korrigeras. Åtta år av misslyckat politik skulle få sitt slutliga omdöme. Mandat att trampa upp en ny stig eller fortsätta på den inslagna vägen skulle utdelas. Vilket omdöme! Och vilket mandat!
Neokonservatismen kan härmed förpassas till historiens avfallshög.
Rovianismens “red state rule” är upphävd.
När jag skriver detta uppger MSNBC att 4 av de 35 öppna platser i senaten fortfarande är oavgjorda. Vilket i teorin, även om det inte är särskilt troligt, innebär att det fortfarande finns en chans för demokraterna att lägga dem till sina 56 vunna platser och få en filibustersäker majoritet. Utöver den jordskredsseger vi fick bevittna i natt.
Men säg de silverkantade moln som inte kan föra med sig oväder: Michele Bachmann har enligt uppgift behållit sin plats i representanthuset. Delvis på grund av den lokala medians ovilja att i Minnesota rapportera om hennes McCarthyrism. I samma delstat är det fortfarande oavgjort mellan Franken och Coleman. Medan Kalifornien nu verkat ha reserverat sin rätt till att diskriminera homosexuella samtidigt som man givit kreatur ökade rättigheter.
Jag hann bara svara innan telefonen stängde av sig själv. Såg dock att riktnummret var 0490 i all hast. När jag väl satte telefonen i laddaren visade den åter igen fullt, men jag lät den sitta kvar för säkerhets skull. (Batteriet är tydligen uselt i min Sony-Ericsson.) Det gjorde att jag åter igen kunde slå på den, knappa in PIN-koden och navigera till samtalslistan.
När jag hoppade fram och tillbaka mellan Eniro på datorn och telefonen med laddaren vid eluttaget fick jag plötsligt för mig att knapplåset låst sig (skärmen var mörk) och tryckte instinktivt “c” och “yes”. Men det visade sig att jag hade fel. Telefonen var inte låst. Enbart bakgrundsbelysningen hade slocknat.
När telefonen inte är låst raderar samma tangentkombination numren i samtalslistan över mottagna samtal.
Det här måste vara den här amerikanska valcykelns enklaste och emotionellt mest effektiva valfilm:
(Ämnet är faktiskt i högsta grad relevant även för oss i Europa då det finns ett flertal politiker inom EU-samarbetet som delar Sarah Palins åsikt i frågan.)
En artikel i New Scientist tar upp problematiken kring att många skyddade arters DNA har börjat att blandas upp allt mer med oskyddade arters arvsmassa. Exempelvis bär femton amerikanska bison-hjordar nu på DNA från tamboskap. Avsaknad av packis har gjort att isbjörnar börjat para sig med grizzlybjörnar så att nya så kallade “grolar bear” hybrider uppstått.
Artikeln fick mig att fundera på hur dessa hybrider ska översättas till svenska. Grisbjörnar?