Det värsta med att köpa ett kilo lakrits är att man precis köpt ett kilo lakrits.
Jag har en hypotes att när en människa blir äldre börjar den uppfattade rumstiden att långsamt bromsa in.
– Jaha. Hur är det med lilla Lisa då? Har hon börjat prata ännu?
– Jadå, hon promoverar till våren.
– Jasså. Så hon går redan. Ute och promenerar med pappa då förstår jag…
Så, ikväll är det dags. Eller snarare i natt svensk tid. Det absolut sista av The Sopranos som tv-serie i alla fall. För seriens upphovsman David Chase har kittlat vår fantasi med rykten om en långfilm. Å andra sidan kanske det bara är något man säger, som seriemakare. Kanske tillhör det bara dimridåerna som lagts ut för att hålla oss naivt ovetande om det förestående slutet. För frågan är hur ovillkorligt detta slut blir?
Själv har jag hållit mig från att läsa allt för mycket om det. Jag vill få det serverat till mig genom det medium det var avsett och inte spolierat på något internetforum. Men vi har ändå diskuterat möjliga slut, Henrik och jag, oss emellan. Att gängkriget åter skulle bryta ut mellan New Jersey och New York hade vi väl alla på känn, det är trots allt vad de senaste säsongerna till stor del handlat om, frågan var hur det skulle sluta. Och nu när Tony ligger uppkrupen med ett automatvapen i famnen likt en Tony Montana är jag övertygad om att Tony, Paulie och Silvio (efter en tids tillfrisknande på sjukhus) går oskadda ur massakern som komma skall. Att New York får se en stor tugga bli tagen ur sitt toppskikt medan FBI sopar upp de kvarvarande smulorna. Cassata il destino…
Fast med tanke på säsongens inledande tema, rotade i mystisimen, är det också fullt möjligt att allt utmynnar i ett stort inte. I sådana fall en tomhet representativ för känslan troligtvis en del av oss kommer att bära inom sig.
På vägen hem blev jag tillfrågad av två barbröstade och till synes vältränade ynglingar om jag inte kunde köpa två paket cigg i kiosken. Varpå jag svarade ”Nej. Tyvärr.” Fram till ytterdörren funderade jag sedan på hur jag skulle ha reagerat om det varit två topless tonårstjejer istället. Eller om jag skulle ha svarat ”ja” och köpt de mest vedervärdiga cigaretter. Men då jag tyvärr själv inte röker vet jag väldigt lite om sådant. Blend Light Extra Menthol? För det var väl ungefär vad kassörskorna på Domus blossade när jag växte upp.
Kul historia: På femtiotalet gjorde Hasse Alfredsson bland annat reklam för cigaretter med sloganen att nu hade även han gått över till Prince. Till fototillfället hade Hasse köpt ett paket Prince för att allt skulle bli rätt, varpå fotografen utbrast ”Vafan, röker du sådan skit?”
13:51, Ekmarks park, Tranås, 4 juni 2007.
