Vanligtvis uppges att greve Pavel Alexandrovich Stroganov är den som fått ge namn åt maträtten och det är fullt möjligt att grevens franska kockar tillagat den på 1700-talet. Men basen är trots allt urrysk, smetana, den syrliga grädden som är vanlig i östeuropeisk matlagning.
Anrättningens anor sträcker sig troligtvis ända tillbaka till medeltiden, även om rätten och de varianter som vi känner till idag snarare är senkomna släktingar. Från 1861 återfinns i en klassisk rysk kokbok ett recept på Stroganoff med biff, senap, buljong och en aning syrlig grädde. Ett halvsekel senare introduceras även lök och tomatpuré i recept på anrättningen.
Korv Stroganoff är däremot en lokal variant som mig veterligen endast återfinns i Sverige och Norge.
Följande är min tolkning av denna klassiska och mycket lättlagade rätt:
- Kött, biff eller korv i strimlor
- Lök, hackad
- Mjöl
- Senap
- Tomatpuré
- Crème fraîche
- Grädde
- Persilja, finhackad
- Salt och peppar
Förhållandet mellan gräddblandning och kött är 1 dl vätska per 200 g kött. Exempel: 2 dl crème fraîche och 2 dl grädde till 800 g kött. Använd gärna lite mjölk för att späda ut om du tycker grytan blir för tjock eller allt för syrlig.
Vad för slags senap som används är helt upp till dig. Själv gillar jag grovkornig skånsk senap lika mycket som den fina Dijon senapen. Det gäller såväl tomatpurén som köttet. Experimentera och upptäck själv vilka smaker och produkter som passar tillsammans.
- Stek köttet tills det fått fin färg.
- Fräs löken tills den fått färg.
- Strö över lite vetemjöl, tillsätt senap och tomatpuré efter smak.
- Tillsätt crème fraîche och grädde, låt koka i 5 minuter.
- Krydda med salt, peppar och persilja.
Servera till ris, pasta eller, som i Ryssland, potatis.
(Det kan nämnas att rättstavningsprogrammet har fått för sig att “diplomatpass” alternativt “spelautomat” skall ingå i receptet i stället för tomatpuré.)
Lämna en kommentar