Att läsa svenska bloggar är ungefär som att läsa en Ellos-katalog där underklädessidorna sitter ihop.
Men det är ändå lite kul att se omdömet om ens egen sajt på Bloggportalen pendla upp och ned som en jojo värre än vikten hos en bantande kändis. Varför vet jag faktiskt inte. Egentligen bryr jag mig inte — men den mänskliga reaktionen, i ständigt behov av bekräftelse, förblir trots allt ”varför tycker dom inte om mig?”
Här är i alla fall mina gissningar:
- Jag kan stava. Även om jag har mina brister (”trotts”, ”satts”, ”gammla”) och även om min grammatik kan verka väl drucken somliga dagar, så försöker jag rätta till sådana konstigheter.
- Jag startade inte blogga med motiveringen ”mina tankar i största allmänhet från mitt händelselösa liv” (i alla fall tänkte jag det inte högt).
- Jag skriver tankar jag tänkt själv. Försöker undvika upprepningar (”the echo chamber”) om jag inte kan lägga till något av värde själv. (Bortsett från rena lästips.)
- Jag postar inte meningslösa, felstavade, oorginella kommentarer varje dag.
- Jag har inga barn att blogga om.
Saknar du humor? Gå då genast till min profil på Bloggportalen.se och rösta ned mig.
2 kommentarer
Hej Dahnielson!
Många gånger kan jag hålla med om att det är som att titta i
Ellos…*s*…
Fast Fass-boken kanske är närmare.
Men det finns (tack & lov) så många intressanta och otroligt roliga.
Jag har snurrat runt på din sida.
Du skriver på ett sätt som gör att även den minst intresserade läser.
Jag har skrattat hållt med dej och skakat förtvivlat på huvudet.
//Fancy
P.s. Förslag: En fassbok med dolda sidor om underkläder,
producerad och utgiven av bloggare…Eller?
Min referens, om än lite långsökt, var väl kanske fenomenet som bland engelskspråkiga bloggare benämns”circle-jerk”… ;-)
Lämna en kommentar