Hoppa över navigationen

Astoria: Biosverige i ett längre perspektiv

Nu handlar Astorias problem först och främst om Astorias problem. Men ska man se det hela i ett större perspektiv ingår biografnedläggningarna i en ofrånkomlig strukturrationalisering.

Medan filmen kommer att stå starkare än någonsin förut, är det distributionen som tar smällen. I hela vår ekonomiska historia är det alltid distributionsformerna som varit förlorarna, oavsett om det gällt matriella eller immateriella varor: ångbåten ersatte segelfartyget, järnvägen ersatte kanaler, lastbilen ersatte järnvägen, o.s.v.

För biografernas del har förändringen skett långsamt då de alltid haft något att erbjuda som man inte kunnat få till buds anorstädes. Men idag förknippar många bio med ringande mobiltelefoner och störande publik, vilket snart troligen är det enda som upplevs som en skillnad mot att se film på hemmabion i vardagsrummet.

Att man inte går på bio i lika stor utsträckning tror jag är ett uttryck för en skiftning i vår kultur. Bio har varit ett sätt att umgås, som nu blivit utkonkurrerat.

Tänk på hur många biografer det numer finns i Vasastan. Inga. Det vill säga om man räknar riktiga Vasastan: norr om Kungstensgatan och väster om Birger Jarlsgatan. När filmen och biografen var hälften så gammal, under mellankrigstiden och fram till 1950-talet, fanns det bara i hörnet Sveavägen-Odengatan hela tre stycken! Totalt borde det kring 1940 har legat tolv eller fler i området. Och så sent som på 80-talet jobbade min bror på Folkets Bio vid Odenplan (Vegagatan i Pygméteaterns nuvarande lokaler vill jag minnas, men jag kan ha fel).

E-bio D-bio kan ju vara en lösning. Billigare distribution och större utbud. Men det förutsätter att folk fortsätter att gå på bio, att det är ett beteende vi fortfarande har ett behov av, vilket tyvärr kanske förändrats beroende på var man bor.

Om jag ska vara lite framtidsoptimist så gissar jag att de stora kedjornas tid snart är förbi vad gäller biografsalonger. Det blir för dyrt. Istället kommer de att enbart ägna sig åt e-biodistribution d-biodistribution och överlåta salongerna på lokala entreprenörer. Precis som när Vasastan hade fler än 12 biografer.

Que scay-je?

Uppdatering: Visste faktiskt inte att det var skillnad på D-bio och E-bio på svenska. Tänkte mer i rent språkliga banor med prefixet e- som i e-post.

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer aldrig att publiceras eller ämnas ut. Nödvändiga fält är markerade *
*
*
Creeper