Man blir alltid förvånad inför vad som drar till sig folks uppmärksamhet. I mitt fall är det ”Vad är kunskap?” som jag tidigare skrev i form av vetenskapfilosofisk jämförelse, men som knappast kan påstås besvara den fråga de flesta lägger in i frågeställning. Något som det kanske är dags för mig att beröra.
Diskussionen om kunskapens natur kom upp utifrån ett citat av Jan Björklund, Folkpartiets talesman i skolfrågor, som parafraserat löd ungefär ”Jag vill ha en kunskapsskola”. Att hitta det ursprungliga citatet är nu svårt då detta begrepp, ”kunskapsskolan”, spridits och anamats av så väl Socialdemokrater som Allianspartier i debatten. Något som kanske är än mer skrämmande då två frågeställningar omedelbart gjorde entré: 1) Om skolan inte varit en ”kunskapsskola” under den förutvarande delen av historien, vad har den varit då? 2) Definiera begreppet kunskap!
Jag kan dock se en poäng i begreppet då många, både elever och lärare, verkar förväxla information med kunskap. Man möts av idén att det måste finnas ett facit, en uppsättning rätta svar. Elever som vill veta svaren de ska plugga in och lärare som tror sig kunna testa dem.
I Nils-Erik Nilssons avhandling ”Skriv med egna ord” (2002) bekräftas det att många elever från tidig ålder får en missuppfattning om vad kunskapssökning innebär. I en återkoppling (F&F 2/06 sid 64) skriver Carin Jörgel-Löfström att ”[m]ången lärare i ungdomsskolan kan bekräfta detta. Att kalla skolbarns enskilda arbete med att leta upp och återge fakta för ’forskning’ leder dem redan från början fel. Som om det hela skulle bli mer forskaraktigt instrueras de att inte kopiera utan använda sina egna ord.”
Men Jörgel-Löfström har en både pedagogisk som enkel lösning: att ställa frågan ”Hur menar du här?” Sokrates skulle vara stolt.
För mig är kunskap möjligheten att resonera inom en viss domän. Men kunskap är inte själva resonemanget, utan endast ett uttryck för den. För att kunna föra ett resonemang: krävs det att man besitter en föreställning om sakförhållandena inom en viss domän och förståelse av sakers betydelse. Det är kunskap.
Lämna en kommentar