Dahnielson

Har djur moral?

Frågan är främst beroende av definitionen. Är vi ute efter moraliska seder? Det vi vanligtvis betecknar som etik. Eller är det moraliska värderingar?

Jag anser att moral är kulturellt betingat. Kultur är det beteende som skiljer en grupp från en annan. Som skiljer grupper av människor från varandra. Som skiljer människan från djuren. Och som skiljer arter av djur från varandra. Alla uppvisar således någon form av kultur. Men det som vi identifierar som ”moral” kan vi nästan enbart tänka oss i vår mänskliga kultur.

Moral, till skillnad från etik, förknippas för det mesta med värderingar varför en animalisk moralisk värdering är svår att tänka sig. Främst för att en sådan värdering torde kräva ett språk för att kunna fixeras och börja existera.

Däremot kan man mycket väl betrakta djurarters gruppbeteenden som ”moraliska” seder. I många flockar finns det strikta regler, som ofta tar sin form i rangordningar, för vad som får göras och av vem. Detta beteende är nödvändigtvis inte genetisk betingat, det vill säga framkommit på grund av det naturliga urvalets inverkan på arvsanlag, utan rent kulturellt som kan förändras över tid. Dock ska man ha i tankarna att ett slags naturligt urval även kan råda över icke-genetiskt arv; idéer som beteendemönster. Det vill säga: det är nödvändigtvis inte individerna och deras arvsanlag som gynnas av att följa ett viss beteende eller idé, utan snarare den idé eller det beteende som lyckas överleva mellan generationer.

På samma sätt kan vi betrakta vår egen art, den nakna primaten, med skillnaden att vi ökade det icke-genetiska arvets överlevnadsförmåga då vi fick tillgång till språket. Genom språket kunde vi för första gången formulera en värdering. En första helt oberoende icke-genetisk överlevnadsenhet, den abstrakta idén, som både utökat ”moralens” omfattning och format vår mänskliga kultur. Vår kultur som skiljer oss från djuren.