Dahnielson

Filmmanus

”Det gick som en fabrik. Först inkallades en herre, sen en annan herre, och till sist alltid Torsten Lundqvist.” — Bengt Idestam-Almquist

Det svåraste med att skriva är att veta vad man ska skriva. Vi har gått igenom historiens kärna, karaktärer, struktur, början, mitten och slutet, plottpunkterna och kortmetoden där du definierar sekvenser och händelser och mothändelser. Och vi kan bara konstatera att VI VET NU VAD VI SKA SKRIVA, det enda som finns att göra är just att skriva ner det på papperet. Manuset är det regissören ska gestalta i bilder. Filmmanuset beskriver handlingen och är ett förädlat synopsis med repliker och beskrivningar.

Scenen är den enskilt mest viktiga elementet i ditt filmmanus. Det är någonting som händer, stället där du berättar din historia. Bra scener gör bra filmer. Tänk på senast sedda film, du mins vissa scener, sällan hela filmen. På det sätt du framställer scenerna på sidan påverkar du upplevelsen av hela filmmanuset. Två saker behöver du veta: PLATS och TID. Var utspelar sig din scen? Vilket tid på dygnet utspelar den sig? Varje scen definieras i tid och plats. Vilken tid på dagen eller natten utspelar den sig? Allt du behöver ange är DAG eller NATT. Inomhus eller utomhus, INT eller EXT. Plats och tid. Om du ändrar plats eller tid så blir det en ny scen. En scen är konstruerad med början, mitt och slut, just som ett filmmanus. Eller så kan den bli presenterad i delar, en portion av det hela för att bara visa slutet eller början av scenen. Återigen, det finns inga regler, det är din historia så du anger reglerna.

Varje scen har var ifall åtminstone ett element av behövlig historieinformation till publiken. Generellt finns det två sorter av scener: En där någonting händer visuellt, som en aktionscen. Den andra är en dialogscen mellan en eller flera personer. De flesta scener är en kombination av bägge hålla på. Men kom ihåg att använda dialog som den sista slutgiltiga lösningen om du inte kan visa det visuellt med filmens eget språk. Om du måste skriva en dialogscen mellan två personer, försök hålla den nere till åtminstone tre sidor, det är tre minuter. Det finns ingen plats för något vackert eller smart. Kan du berätta ditt liv på tre minuter om du måste så kan du hålla nere dialogscenerna också. Faktum är att när filmer visas på TV händer det att folk får och hämtar mer att dricka eller går på toaletten under långa dialogscener.

I scenen händer det din karaktär någonting, han flyttar sig från punkt A till punkt B, eller din historia rör sig från punkt A till punkt B. Din historia rör sig alltid framåt, även i tillbakablickar. Tillbakablicks tekniken är använd föra att utvidga publikens upplevelse av historien, karaktären eller situationen. Men ofta när man ser tillbakablickar i manuskript vet man att historien är i fara. Historien ska bli berättad i handling inte i tillbakablickar. Att välja tillbakablickar för att berätta historien är ett dåligt val, särskilt för nybörjare. De “daterar” ditt material direkt och förstör din filmtid. Tillbakablickar får publiken att koncentrera sig på filmtiden än att glömma den, och avbryter därför historiens flyt.

Vad händer i scenen? Hur för den historien framåt? Vad är karaktärens avsikt med scenen? Vad gör han där? Som författare har du en skyldighet att veta vad karaktären gör i en scen och varför han eller hon är där. Och hur handlingen eller dialogen för historien framåt. Du måste veta vad som kommer att hända din karaktär i scenen, likväl som du måste veta vad som händer dem mellan scenerna. Vem gör det annars?

När du skriver en scen, håll utsikt efter ett sätt att låta platsen delta i handlingen. För Hitchcock är det väsentligt att alltid använda föremål som har samband med personen eller miljön. “Jag går alltid tillväga på det sättet så ofta det är möjligt. Men det borde verkligen vara att föredra framför en enkel bakgrundsbild. Man måste försöka att dramatiskt använda lokala element, man bör begagna sjöar för att dränka folk i och Alperna för att störta dem i raviner!” (A. Hitchcock) Hitta de rätta komponenterna i scenen för att få den att fungera. Alla delar, scener som filmanus, sekvenser, akter har en början, mitt och slut. Men du kan välja att bara visa tillexempel slutet av en scen.

Filmmanusets form

Filmmanusets form är enkel, så enkel faktiskt, att de flesta försöker göra den mer avancerad. Att hänga upp sig på kamera vinklar, som helbilder, närbilder, instruktioner om zoom med mera i Filmmanuset talar omedelbart om att en nybörjare är upphovsmannen. Filmmanusförfattaren är inte ansvarig för att skriva in kamera vinklar och inställningar. Det ska inte vara författarens jobb. Författarens jobb är att tala om för regissören vad han ska spela in, inte hur hans ska spela in. Författarens jobb är att skriva manuskriptet. Regissörens jobb är att filma manuset; att överföra ord på papperet till bilder på film. Det var en tid under 1910- och 20-talet, när regissörens jobb var att regissera skådespelarna och det var författarens jobb att skriva in kameravinklar för kameramannen. Det är inte längre så. Det är helt enkelt inte ditt jobb! Ditt nu jobb är att skriva manuskriptet. Och håll dig till det.

Man kan dock påverka regissören, eller om du både skriver och regisserar så finns det ett sätt att skriva in närbilder utan att behöva säga det rätt ut. Om du till exempel börjar med att beskriva en hand som drar upp ett armbandsur och ställer uret till rätt tid och sedan att fortsätta beskriva armen för att sist beskriva en person som sitter i en gungstol. Så har du på det viset undermedvetet talat om att först är det en närbild som tiltar uppför armen och som slutligen klipps till en helbild. För beskriv bara det som syns i bild. Och ordningen du beskriver saker och ting markerar också tänkta bildbeskärningar.


 EXT. HUVUDGATAN, DAG.
 Solen skiner och luften är kvav. Inte en människa
 syns till. En diligens kommer nedför huvudgatan.
                                       KLIPP TILL:
 
 INT. DILLIGANSEN, VISAR MR. DUNNEA
 Mr. DUNNEA ser ut genom fönstret medpassageraren
 Mr. WILLIAM ALLWAY flyttar över till Dunnea’s säte.
 
                MR. ALLWAY
             Var är alla?
 
                Mr. DUNNEA
             Siesta. Det här är
             Mexico Bill!
 
 EXT. HUVUDGATAN, DAG.
 Diligensen stannar vid postkontoret. Mr. Dunnea
 och Mr. Allway kliver av för att sträcka på
 benen.
                                      KLIPP TILL:


Detta är amerikanska standardformen för filmmanus. Alla karaktärer som förekommer för första gången, introduceras genom att dess namn skrivs med stora bokstäver. Manusexemplet avslutas med KLIPP TILL: vilket markerar slutet på diligens sekvensen och början på en ny sekvens. Men skulle lika gärna kunna ersättas av ÖVERTONING TILL:, eller NEDTONING TILL SVART:. Säkert sparad produktionstid är sparade pengar, så manuset bör vara klart och entydigt som möjligt.