Dahnielson

Diskussion

Språk

Effektiv komedi skrivs i enkla satser och meningar som är enkla att läsa eller uttala. Svåra meningar med stora ord är humordödande. Vissa ord är också roligare än andra (”yank” är roligare än ”pull”), använd dem så ofta du kan, det vill säga främst ord med hårda konsonanter (”cupcake” istället för ”sweetie”).

Generalitet

Humor sitter i detaljer och generaliseringar dödar komedin. Använd specifika ting och personer: Jag är roligare än en kille. Madelienekakor är roligare än småkakor. Och att trilla ner från ett bigarrå träd är roligare än att trilla ned från alla andra träd.

Ett skämt blir mindre roligt ju bredare det försöker vara, ju fler som ska tycka att det är roligt. Buskis och ”enkel” humor arbetar till exempel genom att trycka på våra grundläggande minsta gemensamma nämnare hos en så stor publik som möjligt. Så det finns humor som nästan alla kan uppfatta som rolig, även om det inte jätteroligt i sig.

Det enormt roliga är på samma sätt ofta mycket smalt och tilltalar enbart en liten grupp människor. Detta beror på att en publik måste ha tillräcklig kunskap inom ett område för att kunna skapa så effektiv undertext som möjligt (se ”Skämtets semantik”) och där igenom maximera överaskningseffekten.

Smärta och lidande

De flesta har nog sett AFV — Americas Funniest Home Videos — som är själva definitionen av smärta när en liten flicka sparkar pappa på familjejuvelerna. Roligt, dels därför att det är oväntat (se ”Skämtets semantik”) men också för att barnet är gulligt, handlingen grym och målet lätt oanständig (se ”Komedins grader”).

Det behöver dock inte vara fysisk smärta, vilket ofta kritiseras att vara för simpelt. Även ”bättre” komedi innehåller smärta, men med distinktionen att det skildrar smärta i form av lidande. Vad kan vara bättre än smärta, än oändligt utdragen smärta? Från smärta i form av lidande och ångest (i betydelsen angst) kan man då mjölka oändligt mycket komedi.

Det finns en anledning till att man inom teatern brukar säga att ”komedi skall spelas som en tragedi” och tvärt om.

Smärta och lidande är det som ger komedi sitt momentum, och som publiken känslomässigt mest kan identifiera sig med.

Följdstudier

Då detta endast är en överblick av grunderna i humorns teori finns det en mängd arbeten och följdstudier att påbörja inom området eller som redan bedrivs.

Praktisk semantik

Utveckla metoder för att kunna utnyttja de presenterade rönen (se ”Skämtets semantik”) i praktiken. Skapa verktyg för att kunna skapa nya skämt istället för att enbart analysera redan existerande.

Kvalitativ statistik

Scott Adams teori om komedins sex grader (se ”Komedins grader”) skulle lämpa sig mycket väl som utgångspunkten för en statistisk kvalitativ studie på området.

Utökad domän

Rönen kan mycket väl nyttjas i större enheter än skämtet, så som att bygga in dem i premisser för sketcher och sitcom. En utökning utanför det direkt verbala skämtet.