Eran som vi sedan mitten av 1800-talet kallat den neolitiska perioden inleddes med att människan övergick allt mer från att vara jägare och samlare till att som bofast bedriva åkerbruk och boskapsskötsel.
Men varför skedde då denna förändring?
Tanken att jordbrukskulturen skulle ha spridits som idé från ett gemensamt område har man sedan länge övergivit. Då de har uppstått oberoende från varandra på vitt skilda platser och kontinenter. Utan det verkar ha berott på naturliga orsaker universella för samtliga kulturer på jorden.
Särskilt som en neolitisk ekonomi inte kan tyckas fördelaktigare än en mesolitisk. Då fångstsamhället endast krävde en kort arbetstid för att föda en konstant folkmängd, medan agrarsamhället fick en längre arbetstid med tendens till ständigt ökande folkmängd. Här uppe i Norra Europa befinner vi oss till exempel i ett område där det kanske inte var helt uppenbart rent näringsmässigt utifrån vad naturen kunde ge en fördel att övergå till jordbruk.
Men i det stora hela kan man gissa sig till att svaret på frågan var den ständigt stigande havsytan till följd av inlandsisens avsmältning runt om i världen. Vilket satte stora landområden under vatten och tvingade småningom samman befolkningen på mindre områden och således med naturens kraft tvingade fram omställningen.
Men vad denna omställning skulle ge upphov till var något helt revolutionerande.
Då boskapsskötsel och åkerbruk gav mer mat kunde folket slå sig till ro och stanna på samma ställe. Ren mänsklig bekvämlighet alltså. Det betydde också att allt färre behövdes för att producera mat, samtidigt som befolkningen ökade genom att man skaffade fler barn då dessa med lätthet kunde mättas till skillnad från den tidigare osäkra tillvaron som jägare/samlare. Men med fler munnar att mätta kom också fler händer att sätta i arbete. Då dessa inte längre krävdes för matproduktionen skapades nya sysslor som nu tycktes bli nödvändiga, vilket i sin tur ökade den allmänna utvecklingen. Man kunde nu gå från att leva på en dag till dag basis och börja planera långsiktigt varför behovet av att skapa de första kalendrarna uppstod.
Den lilla grupp människor som tidigare hållit samman i det mesolitiska samhället kan närmast beskriva som en familj. Med befolkningstillskottet ökade nu gruppen till att bilda stammar och samhällen med flera familjer. Dessa stammar, samhällen och tidiga städer behövde då troligtvis starka män som ledare (en i och för sig ganska patriarkisk gissning) och vi kan bara gissa att bland dem måste världshistoriens första politiker ställt sig upp för att tala till folket.
Med större samhällen ökade också risken för konflikter både inom och mellan stammar. Varför de första regler och lagar måste ha stiftats under denna tid för att lösa konflikter inom samhället och förhoppningsvis minskat friktionen av att bo flera på mindre yta (den organiserade staden är ju i slutänden ett verktyg för en sådan tanke). Medan konflikter mellan stammar gav upphov till de första organiserade striderna, vilket vi i dagligt tal skulle kalla för krig.
Allt detta för att någon för 10 000 år sedan sått ett korn då hennes jaktmark dränkts av vatten.
Lämna en kommentar