Kring 3 000 B.C.E. ser vi de första högkulturerna växa fram kring de stora floderna: Mesopotamien kring Tigris och Eufrat i dagens Irak, det antika Egypten kring Nilen, kulturen i Indus-dalen i dagens Pakistan och kulturerna kring Yangshao och Dawenkou i dagens Kina.
Att floden var en viktig del i denna utveckling är det kanske inte svårt att se. Men hur såg då denna utveckling ut? Varför växte det fram stadsstater och en mer framskriden kultur där?
Först och främst kan man tänka sig att odlingsättet har haft en viktig roll i att forma samhället. Om odlingsättet krävde ett samarbete mellan hushållen, så att summan blev större än enhetens delar, blev gemenskapen den dominerande organisationsformen och hushållen underställda den. Varför vi ser en rad sådana kulturer i de områden som kräver rensning, kanalbygge, fördämningar och konstbevattningsystem. Ett arbete som kräver någon form av administration.
Gemensamt för dessa floder är deras återkommande översvämningar som bevattnar och göder marken med slam och avlagringar från floden. Dessa översvämningar gör marken extremt bördig och möjligjorde övergången från svedjejordbruk till ett högeffektivt bruk där samma jordlott kunde återanvändas från år till år. Det var möjligt att expandera det odlade området som gav avkastning varje år istället för kanske var 15:e år. Samtidigt hade man även börjat bruka plogen som för första gången gav människan möjlighet att utnyttja en annan kraftkälla än handkraften.
Produktionen hade nu blivit så effektiv att den skapat en stor merproduktion. Även om merproduktionen i sig funnits långt tidigare, och exempelvis gett upphov till de första kärlen i form av keramik, så var detta en helt ny typ av överskott som krävde förråd.
Och dessa förråd växte till att kräva en första form av räkenskaper som skapade det första behovet av ett skriftspråk. I Mesopotamien utvecklades cuneiform av Sumerna1 där grundsymbolen kilen till en början representerade enheten ett, medan man i Egypten redan tusen år tidigare börjat märka förvaringskärl med inskriptioner. Men av allt att döma föregicks således alla skriftspråk av en primitiv matematisk skrift2.
Merproduktionen gör också att specialiseringen går från horisontell till vertikal. I stället för att alla är sysselsatta med sina sysslor, må det vara matproduktion eller tillverkning av redskap och föremål, växer hierarkier fram. I en hierarki börjar människor samordna arbete i större enheter och kan börja leva på andras arbete utan att själv direkt ingå i produktionen.
I slutänden kunde förråden av överskottet, alltså all produktion som inte krävs för att mätta befolkningen, och handeln med dem i kombination med framväxande hierarkier bara resultera i ett fenomen — beskattning.
En större enhet hade nu växt fram, vars delar var mycket beroende av varandra för att fungera, och skapat en administrativ, ekonomiskt, religiös och militär enhet. En stark stadsapparat.
Lämna en kommentar